Läsutmaningen går vidare

Jag bjöd in Sara och Fia till Läsutmaning 2016 och de har hoppat på, så roligt! Både Fia och Sara har läst Dehlis vackraste händer och Dimma över Darjeling (har själv inte läst dessa böcker). De verkar hamna i feel good-kategorin och om det varit film så i komedigenren. Jonas har boken här hemma, men jag har inte läst den. Den känns dock som en sommarbok så den får vänta ett par månader om jag ska läsa den. Jag har dock hunnit med två nya böcker sedan Mannen som läste högt på 06.27-tåget, Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri och Träningslärans grunder av Tobias Elgh.

Khemiris bok hamnar i kategorin "en bok som skrämmer mig" och det är, som jag skrivit tidigare, språket som skrämmer mig. Precis som när jag läste ett öga rött blev jag irriterad på språket. Jag fick en känsla av att det var boken Snabba cash jag läste med tanke på de korta meningarna och det lite frustrerade sättet att uttrycka historien på. Dock, precis som med Ett öga rött, växte berättelsen efterhand, språket blev inte lika irriterande eller forcerat och jag ställde samma fråga som i Ett öga rött. Förändras språket eller är det jag som läsare som vänjer mig? Allt jag inte minns berättas ur fyra personers synvinkel, varav författaren (jag) har en röst. Romanen handlar om hur författaren vill kartlägga en avliden persons sista dagar i livet och hur han letar upp vänner till den avlidne som får ge sin version av det hela. Jag skulle aldrig ha läst denna bok om jag inte fått den i julklapp. Khemiri tillhör inte mina favoritförfattare, men han borde kanske göra så småningom? Detta är andra boken jag läser som mot sluten av boken faktiskt visat sig vara en angenäm läsupplevelse.

De två böckerna jag har läst under den senaste månaden.

Träningslärans grunder hamnar i kategori nummer 3, "En bok som det varit meningen att jag skulle läsa". Jag fick i uppdrag att läsa den av Utbildningskommittéen då vi jobbar på att uppdatera utbildningsmaterialet för tränarutbildningar. Vi blev tipsade om att ta in boken och jag fick i uppdrag att läsa den och lämna kommentarer om den. Träningslärans grunder är, precis som titeln lyder, en bok om grunder i träningslära. Den är kanske mer ett häfte än en bok, men å andra sidan hade den definitivt kunnat vara en bok om man tryckt den som det. Fördelen med att den är ett häfte r att den blir lätt att bläddra i, är man inte van vid att läsa kurslitteratur (vilket blivande tränare inte är då de ofta är i 15-18 års ålder) är den lätt att ta till sig. Som kursföreläsare är den ett bra material som snabbt går att ta till sig och man fräschar snabbt upp sina kunskaper om träningslära och blir på så vis lätt att förmedla vidare på tränarutbildningar. Är man intresserad av träningslära och inte kan så mycket är det ett riktigt bra material som snabbt ger en kött på benen. En annan fördel är att det hela tiden finns källhänvisningar och tips på litteratur där man kan läsa mer och det är både tryckta och digitala källor som det refereras till. På slutet finns även en ordlista med svåra ord om man är ny på området träningslära. 

Allt jag inte minns

Boken av Jonas Hassen Khemiri har jag nu kommit halvvägs. Den är skriven från olika perspektiv hela tiden, författarens och personerna i boken. Språket påminner mig om språket i Ett öga rött, i alla fall är det den känslan jag får. Så fort jag är klar med Allt jag inte minns kommer jag att ta mig an Ett öga rött igen. Mer för att faktiskt se om jag har rätt i att språket är detsamma eller inte.

Bild lånad här.

En kategori klar i Läsutmaningen

Som jag skrev om för ett par veckor sedan har jag antagit Läsutmaning 2016 och hade ju påbörjat en bok (Drömhjärta). Ikväll läste jag ut den, publicerade det på mitt instagramkonto och skrev ett par korta rader om vad jag tyckte om boken.

Utläst! Riktigt bra bok som jag varmt kan rekommendera. Långsamt skriven och tar sin lilla tid att komma in i, men riktigt bra ändå. Är ju alltid intressant med perspektiv på Kuba som jag inte har så bra koll på så en roman med mervärde. Tack, Cecilia Samartin!

Boken faller under kategorin "en bok som jag äger men aldrig har läst". Det var den kategorin jag tänkte att boken förmodligen skulle hamna under och det gör den också. För att hålla koll på alla kategorier och vilka böcker jag läser funderar jag kring att skriva ner alla kategorier i ett dokument och skriva in alla böcker i det dokumentet. Jag gillar ju att skriva saker för hand, men i detta fall är det nog enklare med ett dokument i datorn. Jag kan ju alltid skriva ner det snyggt för hand senare.

Annars har det inte hänt så mycket idag. Jonas och jag har haft en lugn dag hemma och jag har följt mina adepters tävlingsresultat i Sandviken och Sundsvall. Och det har gått riktigt bra!

Resultat:

* Brinkaskäret, Sandviken

* Draktroféen, Sundsvall

Veckan som gått

Denna vecka har jag haft sista ispasset för eftersäsongen, Jonas har haft skolavslutning, jag har ätit lunch på stan och sett studenttåg (i fredags) och igår (lördag) cyklade Jonas och jag in till stan och shoppade lite småsaker och så åt vi lunch på Oden. Så det har varit en vecka som har gått i ett, jag har även hunnit med att bli lite solbränd när jag cyklade runt på stan och satte upp affischer till Lilla Brinkalägret.
Veckan i bilder:

Affischen jag cyklade runt stan och bad affärsinnehavare att sätta upp. De gick åt fort och i lördags såg Jonas och jag dem i flera butiker, kul.

Jag hann med möte med SISU och fick lite sommarpresenter. Jonas fick de skaftlösa sockarna då jag hellre använder sockar som är vita eller färgglada än svarta så Jonas har mer nytta av dem än mig. Nyckelbandet var riktigt fint så funderar på att sätta det på min nyckelknippa. Den lilla vita brickan är en bricka man sätter i kundvagnar, får lägga den i plånboken. Pappret under presenterna är en översikt över höstens utbildningar med SISU, under sockarna ser man vilka jag har kryssat för, men det är inte utbildningar för mig ;)

Efter sista träningspasset i måndags fick jag finfina presenter. Det till vänster är en brudorkidé ♥

I potpurrit till höger finns en liten ugnsfast form, ett hekto te (Holiday), en mugg där det står "Världens bästa fröken" och den var fylld med Ahlgrens bilar och så ett minidoftljus som luktar gudomligt gott utan att vi ens har tänt det :)

I onsdags var det premiär för Jurassic World. Jonas och jag cyklade in till stan och såg den i 3D. Kostnaden för denna kväll blev 60 kr då vi endast behövde betala för läsk och popcorn, vi hade nämligen fribiljetter på biografen, en present jag fick i julas av Brinka SKK. Så nu har vi bara 300 kr kvar i presentkort på SF. Osäker på om de går att använda på bian i Sandviken då de inte är en SF-bio. Vi tar helt enkelt med presentkorten till Skåne i sommar så ska vi nog lyckas gå på bio där och nyttja presentkorten innan de går ut :)

Filmen var kanske inte den allra bästa, men helt klart underhållande precis som sina föregångare.

Nya böcker

Som alltid (mer eller mindre alltid) när jag är på resande fot hittar jag en massa böcker som jag vill läsa och allt som oftast inhandlar jag dem också. Det har gjort att jag nu på nattygsbordet har några böcker som väntar på mig. En ligger kvar som jag faktiskt redan har läst så högen krymper förhoppningsvis snabbt. Den bok jag läser just nu är av samma författare som förra gången jag skrev om en bok här på min blogg. Författaren i fråga är Maria Dueñas och denna gång läser jag I minnets arkiv. Inte utläst ännu så ni får ingen recension, men jag har kommit mer än halvvägs och gillar man lite feel good-romaner så kan jag verkligen rekommendera denna.

Bild lånad här.

Övriga böcker som jag köpte var När kejsaren var gudomlig av samma författare som Vi kom över havet, det vill säga Julie Otsuka. Ganska allvarlig ton i När kejsaren var gudomlig precis som i Vi kom över havet. Temat är detsamma i de båda böckerna, de handlar om de japaner som kom som postorderfruar till Kalifornien under tidigt 1900-tal (Vi kom över havet) och hur japaner fördrevs från sina hem i USA (Kalifornien) under andra världskriget (När kejsaren var gudomlig). Faktiskt läste jag en bok i höstas på detta tema om hur japaner fördrevs från sina hem under 1940-talet i en bok av Jamie Ford som heter Hotellet på hörnet mellan bitter och ljuv. Fantastisk bok det också och jag lärde mig en hel del som jag inte kände till tidigare och det är ju alltid trevligt. Av min mor fick jag en bok också förra helgen som heter Tala är silver, stjäla är guld. Verkar vara skriven på samma sätt som Hundraåringen och Tala är silver sparar jag till en solig dag.

Money, money, money

Det har varit riktigt grått och tråkigt väder de senaste dagarna. Lite typiskt när det är långhelg och man har sett fram emot att spendera en hel del tid i trädgården, men inte mycket att göra åt och man får se till att göra det bästa av det. Så igår (lördag) när vi suttit inne i två hela dagar och tittat på serier och film framför tv:n, bestämde Jonas och jag oss för att bege oss till Valbo och shoppa. Så sagt och gjort, iväg i bilen och mot Valbo köpcentrum. Vi började på Ikea där vi köpte nödvändigheter så som värmeljus, stekpanna, torkade blommor med doft (de doftar knappt, men är fina) till badrummet och servetter. Efter det gick vi runt inne på köpcentrat och det var mest jag som spenderade pengar, ett par skor, en ny pyjamas och tigerbalsam. Jag blev förälskad i kläderna på MQ, bland annat en gul klänning och det behöver jag faktiskt, men jag köpte aldrig den. Efter det gick vi flera varv på Elgiganten för att titta på surfplattor, telefoner, smartklockor, tv-apparat och matberedare. Vad gäller köksmaskiner ska man, enligt säljaren som jobbat inom restaurangbranschen, satsa på köksmaskiner av märket Kenwood. Som vanligt när vi tittar på saker till köket går vi på hur fina sakerna är snarare än kvalitet. Som tur är var maskinerna från Kenwood riktigt snygga. Vi tittade även efter en ny tv, men den vi har från LG är ju fortfarande fantastiskt bra i såväl ljud som bildkvalitet så det finns ingen anledning alls att köpa en ny. Men drömma kan man ju alltid göra.

Idag har man lovat strålande sol, men än så länge är det inte så mycket av den varan. Vilket för min del egentligen var bra för idag har jag äntligen tagit tag i min deklaration och skickat in den. Hoppas på att få tillbaka 3909 kr istället för att behöva betala in 3909 kr i restskatt, håll tummarna för mig =)

Solen tittade fram till slut, ganska lagom tills jag var klar med min deklaration. Så under eftermiddagen har vi ätit lunch på altanen och skruvat ihop hyllorna vi fick av mina föräldrar i julas:

Jonas skruvade mest av oss två, jag läste hellre Språktidningen. Fast jag berättade så klart för Jonas hur han skulle göra för att det skulle gå som bäst med hyll-ihop-skruvande.

Fixat med telefonen

Min telefon har inte synkroniserat med min e-post på ett par veckor. Så skönt att inte få alla mejl på direkten och istället får man dem först när man startar datorn, ett stressmoment mindre. Enda nackdelen jag har haft med detta är ju att andra "systemfunktioner inte fungerar" då heller så bilder som jag tar med telefonen säkerhetskopieras inte alla gånger och det är en aning dumt. Så nu under förmiddagen har jag roat mig med att radera bilder som synkroniserats för att generera plats för telefonen att synkronisera så nu får jag mejlen i telefonen igen. De senaste veckorna när jag inte har haft det har även upptäckt att man kan stänga av synkroniseringen och då fungerar ändå säkerhetskopieringen. Det är för- och nackdelar att ha mejlen i telefonen. Fördelen är ju att man snabbt kan svara på folks frågor, men nackdelen är just det att alltid vara tillgänglig. Men när tekniken inte riktigt har fungerat de senaste veckorna, har jag märkt att jag blir mer i nuet och inte har tankarna på annat håll stup i kvarten. Ett exempel på det är att jag har fått ro att läsa böcker igen och just nu läser jag Tiden där emellan av Maria Dueñas.

Tiden där emellan handlar om Sira som i 30-40-talets Spanien/Marocko förlorar allt och öppnar en syataljé på inte helt lagliga grunder för att kunna betala av sina skulder. Jag har inte kommit så långt ännu, men än så länge gillar jag den skarpt och rekommenderar den varmt. Jag kom snabbt in i den och jag njuter varje sekund jag har möjlighet att sitta ner och läsa den. Inhandlad på Pocket Shop, bokhandeln som väcker mitt habegär varje gång jag kliver in.

Bild lånad här.

I alla fall (ber om ursäkt för sidospåret) så nu när jag har raderat bilder har jag även plockat upp en hel del bilder från säsongen 2014-2015 som Maya har tagit och så har jag satt samman ett kollage med Brinkas konståkare från tävlingar och träningar. Jag gör sådana kollage lite då och då och här kommer alltså mitt senaste:

Smidigt att göra kollagen på nätet, visserligen får man en vattenstämpel på, men å andra sidan vet man ju vilken hemsida man gjort kollaget på.

Ångmopp

Så har jag också fått testa ångmoppen som vi fick hem förra veckan. Jag var i ishallen hela förra söndagen när Jonas gick lös hemma med ångmoppen. Det blev riktigt bra och igår (eftersom det var fredag och jag alltid städar på fredagar) så fick jag prova den. Den var hur bra som helst! Lätt att använda, använder minimalt med vatten (5 dl) och govlen blev riktigt rena. Sjuk känsla att gå barfota iår kväll och ingenting fastnade under fötterna. Nu låter det som att vi har otroligt smutsigt hemma, men det har vi inte, vi har bara aldrig haft så rent som nu.

Denna ångmopp blev det, vi köpte den från Groupon, enda minuset är att sladden är kort, men det kan vi leva med när den är så bra. Återstår dock 9 redskap att testa, än så länge har vi bara torkat golven med den.

Bild lånad här.

Idag har vi hunnit med att köpa en mikrovågsugn, den gamla vi hade hade börjat låta konstigt + att det av någon oförklarlig anledning var vätska på botten i den, så det var verkligen på tiden. Det sjuka är att det gick från en dag till en annan så att ena dagen fungerade de perfekt, inga konstigheter alls, till att dagen därpå började låta konstigt och dagen efter det var det vätska på botten i den. Det blev en mikrovågsugn från Samsung och det märks att vi nog behövde en ny mikro då vi blev barnsligt glada över att vår nya har tidsfunktion på displayen när den inte används så att vi numera har en "klocka" i köket.

Tog en skärmdump av mikron på en bild på nätet, blev inte lika bra som när jag tog bilden på ångmoppen ovan. Bilden är i alla fall från Elgigantens hemsida.

Jag har hört talas om den nakne kocken, men det var ett tag sedan jag hörde talas om den svenske kocken

Läste en artikel på Språktidningens blogg som länkade vidare till en gammal artikel från 2008. Därmed inte sagt att den var gammal och mossig, snarare väldigt rolig, i alla fall om man är intresserad av språk och språkliga dialekter. Och det vet jag ju att många av er läsare är =)

Det var ett bra tag sedan jag tittade på Mupparna och jag har väl inte direkt funderat på om kocken i Mupparna är svensk eller inte. Artikelförfattaren kommer i alla fall fram till att kocken inte är skåning. Jag satt och smålog för mig själv genom hela artikeln.

Bild lånad här.

Jag rekommenderar verkligen att ta er tid att läsa artikeln, den kan tyckas lite seg och omständig, men är väl värt mödan.

Ett annat ord för omständig är grundlig. Fler synonymer till negativt laddade ord finner ni här =)

Vår nya vän, Assam =)

Bild lånad här.

Vi köpte spelat Marakech när vi var nere i Skåne i påskas.

Ikväll testspelade vi och ja, vi har en ny vän =)

En dag

Igår kväll läste jag ut en av mina födelsedagsbäcker, En dag av David Nichols. Jag började på den förra veckan så det har gått relativt snabbt för mig att läsa ut den, med tanke på all planering kring distriktssammandrag, Leksandsrundan och övrig träning.

Boken var bra skriven (eller översatt beroende på hur man ser det). Vi kanske ska kalla det att historian som berättades var riktigt bra. En dag handlar om Emma och Dexter som spenderar en natt tillsammans då de tagit examen sommaren 1988. Man får sedan följa deras liv som de lever parallellt med varandra utan att vara tillsammans. Ett tydligt tema i boken är att man vet inte vad man har även om det är mitt framför en. En kärlekshistoria helt enkelt och enligt de senaste kulturnyheterna så verkar det som att det är böcker om kärlek som kommer att vara på frammarsch den närmsta tiden. Skönt tycker jag då jag inte gillat deckargenren över huvud taget. Nåväl, språket i En dag är hela tiden framåtdrivande och jag ville läsa vidare oavsett vilken tidpunkt på dygnet jag tog fram boken. Dock blev jag rejält besviken på slutet, det kändes lite som att David Nichols inte riktigt visste vad han skulle göra med de två huvudkaraktärerna. Kanske kommer någon författare att skriva ett alternativt slut till boken eller om En dag blir en film så får vi kanske se ett annat slut. Kanske ett slut som jag skulle vara mer nöjd med, men det får framtiden utvisa. Oavsett så kan jag verkligen rekommendera boken, just med tanke på att historian är så bra berättad.

Tråkig framsida på boken (faktiskt det som gjort att jag inte läst den tidigare), 

bild lånad här.

Glostips

Enligt forskning så ska man lära in nya glosor på kvällen och sedan gå och lägga sig för då fastnar de bättre. Det viktiga i det hela är tydligen sömnen. Fast det är kanske inte revolutionerande forskning ... Om ni vill så kan ni läsa artikeln här.

Bild lånad här.

Språktidningen uppmärksammar

Språktidningen uppmärksammar samma artikel om läsning som jag gjorde i detta inlägg förra veckan.

Solkungen

Igår kväll var Jonas och jag på Leksands bibliotek och lyssnade på Herman Lindqvist, som berättade om sin nya bok Solkungen. Solkungen är ju Ludwig IVX av Frankrike och levde på 1600-talet. När Jonas och jag köpte biljetterna med nummerna 3 och 4 så trodde vi att det inte skulle komma så mycket människor, men när vi kom in på biblioteket kl 18.45 så var det nästan redan fullsatt. Runt 100 personer hade hittat dit och Herman talade om Ludwig IVX i ca en timme, vilket var ganska lagom. Så klart fanns Lundells bokhandel på plats (det var där man köpte biljetterna) och de hade ett antal exemplar med sig av den nya boken. Så klart tog de inte kort, men vi skrev upp oss på en lista och fick med oss ett signerat exemplar.

Herman tyckte både Jonas och jag var en bra talare. Han kopplade snyggt 1600-talshistoria till nutiden och det är så kul. Populärhistoria, visst. Men idag när det är så inne att inte kunna någonting och ändå tjäna pengar på det och att folk ser upp till dessa människor, så tycker jag att man får ta till vilka knep som helst för att få folk intresserade av lite klassiska ämnen.

Bild lånad här.

Som en parantes så har jag haft en liten aning om att Jonas och jag är lite kändisar i Leksand och tror nog att jag fick det bekräftat idag. Det var Jonas som skötte det administrativa kring bokköpet igår, men idag när jag skulle betala boken i bokhandeln så sade de i bokhandeln "Det var Jonas va?". Och då var jag ju inte ens med när Jonas skrev upp sig på biblioteket igår. Så folk i Leksand kommer inte bara ihåg vad man heter, de lägger ihop två och två också =)

Har läst ut den =)

Nu har jag läst ut En halv gul sol och den höll mig verkligen fängslad från sida 1! Man får följa olika personers upplevelser om hur de påverkades av Biafrakriget, men samtidigt lever de sina liv tillsammans så det ger verkligen dubbla, till och med trippla uppfattningar om samma saker. Dock är Chimamanda ytterst skicklig på att låta berättelsen leda en framåt hela tiden, det är ingenting som blir tjatigt och den är verkligen en skildring av hur vardagen kunde tes för dem som var med om kriget.

Biafra är ett namn/land som jag har hört sedan jag var liten. Jag skulle tänka på barnen i Biafra om jag inte ville äta min middag exempelvis. För min del har alltså Biafra bara varit ett uttryck och ett namn som jag aldrig har tagit reda på något om. Det har bara varit ännu ett land i Afrika som drabbats av svält. Dock märkte jag när jag gick i sjätte klass och vi läste om hela kontinenten Afrika att det inte fanns något land som hette Biafra längre. Och är man 12 år gammal så har man en massa andra saker runt omkring sig som är mer intressant. Nu kan jag desto mer, Biafra känns som ett levande dokument av historia även om En halv gul sol endast är en fiktiv roman. Jag är ytterst tacksam mot bokhandlaren på Söderslätts Bok- och Papper som presenterade denna bok för mig. Tack.

Karin, jag tycker att du ska göra ett nytt försök.

En halv gul sol

När min mor och jag var inne på Söderslätts Bok- & Papper i förra veckan för att byta en av mina julklappsböcker, blev jag varmt rekommenderad en bok som heter En halv gul sol. Den är skriven av en nigerianska vid namn Chimamanda Ngozi Adichie och hon vann The Orange Prize 2007. Även om jag bara läst tre kapitel än så länge så har jag verkligen fastnat i den och fortsätter den så här så är jag fast de resterande 37 kapitlena också.

Bilden är lånad här och på samma sida kan ni läsa lite mer om boken. Om ni är intresserade av vad jag jag tycker om boken när jag väl har läst ut den så återkommer jag med ett utlåtande om sisådär en vecka eller två. Får se hur mycket jag hinner läsa ... =)

Dagens läsning

Jag prenumererar ju på Falukuriren så vid frukostbordet varje morgon är den en trevlig vän som levererar nyheter. Idag står det att läsa att man har öppnat en ny mottagning för mammografi i Borlänge. Smidigt att inviga den i månaden oktober som ju är bröstcancermånad varje år. I alla fall har man ju fått in en ny mammografiapparat och den heter "Mammomat". Jag gillar positiva nyheter men namnet på denna nya apparat fick mig full i skratt =) Smaka på namnet, mammomat. Visst bubblar skrattet upp inombords? Men positivt är det och det är väldigt kul att man i Borlänge har fått en ny fin mottagning för mammografi. Men namnet är så kul, i alla fall tycker jag det =) Vill ni läsa artikeln finns den här.

Språktidningen, som ni vid det här laget vet att jag prenumererar på (tack Mor för att jag fått den i julklapp de senaste två åren), damp ner i brevlådan igår och jag har suttit och bläddrat i den lite grand idag. I slutet av varje nummer har de ett ordtest som man kan göra. Jag minns att jag i våras var så stolt över mitt resultat i ordtestet i högskoleprovet. Jag kan inte vara stolt över mitt resultat i Språktidningens ordtest. Endast 7 av 12 möjliga, ni kanske lyckas bättre?

Bild och quiz lånat från Språktidningen.

1 GAGGA
A prata
B tappa
C misslyckas
D skämta
E förvirra

2 DIPSOMAN
A badkruka
B periodsupare
C muslim
D hästfobiker
E strunt

3 BITTIDA
A muntlig
B manisk
C försenad
D tandställning
E tidigt

4 ELYSEISK
A underjordisk
B poetisk
C gammalmodig
D pompös
E himmelsk

5 OTIUM
A diktatur
B drog
C ledighet
D paradox
E förfalskning

6 VÅNNA
A frukta
B vattna
C fläta
D ljuga
E önska

7 ORNERA
A fly
B tjata
C pryda
D amputera
E undra

8 UKAS
A påbud
B undersköterska
C same
D kurva
E gravvalv

9 TIMBRE
A timglas
B parodi
C depression
D färgton
E ved

10 SJAPP
A kidnappning
B krog
C smäll
D överraskning
E stöld

11 OSTENTATION
A skryt
B kollaps
C kirurgi
D reträtt
E ostbricka

12 INSULT
A förolämpning
B kärlskada
C väst
D inläggning
E konflikt

Svaren på frågorna finner ni i kommentaren under detta inlägg.

Annars har jag läst i min biblioteksbok Emma. Jag har endast något enstaka kapitel kvar så jag lär läsa ut den ikväll innan jag somnar. Jag gillar verkligen romanen, men är ju förtjust i 1800-talslitteratur, och nu mot slutet får man veta allt och Emma, som ju är huvudpersonen, är en person som jag verkligen fattat tycke för.

Bild på Jane Austen, lånad här.

Emma är en person som drar alldeles för förhastade slutsatser, har huvudet lite i det blå men har endast goda avsikter i allt hon gör. I vissa ögonblick vill jag bara läxa upp henne för all hennes tanklöshet, vilket hennes gode vän Mr Knightley gör ideligen, men hon bli liksom en vän för mig även om hon bara är en fiktiv person. Emma är genomgod och det är kul att ju längre in i romanen man kommer, ju mer mognar hon som person. Det är en fantastisk skildring av en ung kvinnas utveckling och mognadsprocess och jag önskar henne verkligen allt gott. Tänk om det funnits en fortsättning?? Å andra sidan brukar väl inte uppföljare vara lika bra som originalen ;)

Dorian Gray

Igår åt Jonas och jag kebabtallrik till middag. Inte bra alls =) men jag ska ju sätta igång att träna nästa vecka så det är nog lugnt. Efteråt gick vi till Hemmakväll för att hyra film. Jag fick ju syn på att Dorian Gray (baserad på The Picture of Dorian Gray) spelats in och fanns att hyra på dvd på Hemmakväll förra veckan när jag var där och botaniserade efter filmer Jonas och jag skulle kunna se under hans vecka hemma. Boken The Picture of Dorian Gray är en fantastisk roman. Den är skriven av Oscar Wilde och jag läste den förra sommaren (recension). Tyvärr kan man inte säga samma sak om filmen Dorian Gray. Det kändes som att man missat hela grejen med vad berättelsen egentligen handlar om och när man lägger specialeffekter för att Dorians porträtt ska "leva" så är det något som har gått jäkligt snett. Filmen är absolut ingenting jag rekommenderar, att skrapa på ytan på en så djup roman är snudd på att skända Oscar Wildes mästerverk The Picture of Dorian Gray. Nästa gång vi ser film denna vecka (troligtvis fredag kväll) får det bli Prinsessan och grodan. En Disneyfilm som jämförts med Den lilla sjöjungfrun kan inte vara fel =)

Fantastiskt!

Jag kom nyss tillbaka från min joggingtur. Jag har lyckats hålla igång löpträningen i snart fyra veckor, vilket väl får räknas som rekord för min del. Gjorde en del styrketräning när jag kom hem och sedan stretching, dusch och lunch.

Under tiden jag åt lunch läste jag Sydsvenskan och Jens Liljestrands recension av Jan Guillous Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv. Jag brukar läsa recensionerna i Sydsvenskan, har man läst litteraturvetenskap så har man, men det är inte ofta jag blir så imponerad av språket som jag blev idag. Jens Liljestrand skriver fantastiskt bra och recensionen speglar Jens Liljestrands egna känslor och den självironi han besitter. Allt detta gör att jag sitter skrattar för mig själv. Kort och gott imponerar han på mig på ett sätt som jag sällan blir imponerad på. Det finns endast ett par recensenter som jag gör så starkt intryck på mig och Jens Liljestrand får nog läggas till denna kategori. Årets julklapp till mig, Paris-Dakar.

Jan Guillou är ingen av mina favoritförfattare men det är så att jag blir sugen på att läsa denna bok i alla fall. Om inte annat för att Guillou är en så pass känd författare och han är en av de offentliga personer i Sverige som säger vad man tycker. Kanske läge att jag då också tar itu med hans Men inte om det gäller din dotter?

Emilie och Voltaire av David Bodanis

David Bodanis (E=mc2) är tillbaka i populärvetenskapens tjänst när han i Emilie och Voltaire - upplysningens stora kärlekshistoria berättar en kärlekshistoria som är evig. I förordet till romanen får vi läsa om hur Bodanis forskat bland Voltaires och Emilie du Chatelets brevkorrespondens mellan varandra och andra människor i 1700-talets Europa.

Voltaire behöver väl knappast någon närmre presentation men Emilie du Chatelet är nog ny för de flesta av oss. I 1700-talets Europa uppmuntrades inte flickor till att studera och i synnerhet inte kvinnor. Emilie är däremot annorlunda. Sedan barnsben har hennes far köpt hem böcker om astrologi, forskning, ja allt som Emilie kunde tänkas vara intresserad av och uppmuntrat hennes studier. Tyvärr sinar faderns kassa och när Emilie är i giftasålder inser hon att hon måste finna en man som kommer att tillåta henne att studera då det ligger henne så varmt om hjärtat. Varför ägna sig åt salongsliv och att föda barn när man kan studera och forska? Emilie gifter sig med och träffar efter ett par år Voltaire och de blir själsfränder. Tillsammans rustar de upp och inreder ett gammalt slott i Frankrikes utkanter, Cirey, och börjar bedriva forskning. Voltaire och Emilie tar sig an Newtons teorier och Emilie översätter dem till franska. Tyvärr är det inte populärt med kvinnliga forskare men Emilie lyckas ändå få ett visst erkännande då hon korresponderar med tidens vetenskapsmän och hennes forskning kommer att få betydelse för framtida forskare, bl.a. Einstein. Det är dock kärleken mellan Emilie och Voltaire som är det väsentliga i romanen. Deras kärlekshistoria präglas av uppbrott, trolöshet och flykt över hela Frankrike men deras kärlek till varandra är evig och de återkommer alltid till varandra. Bodanis skildrar Voltaires och Emilies liv tillsammans på ett färgstarkt vis och det känns fantastiskt att som läsare få en inblick i två så pass stora personligheter från upplysningens Europa. Han lyckas fånga deras olika personligheter på pränt och man känner sig privilegierad att få lära känna dem båda.

Det är intressant att följa de båda upplysningsmänniskorna men när det kommer till kritan kan man inte låta bli att tycka att de är som två tonåringar. Å andra sidan, hur rationell är kärleken och hur ofta handlar man logiskt när man är förälskad. Det roliga är att Emilie och Voltaire lyckas hålla liv i förälskelsen, hur ska man annars förklara deras ständiga utbrott och försonande? Läs romanen, överraskas över de tvära kasten men framför allt njut av denna kärlekshistoria.

Bild från Bokus.com.